|
Innehållsförteckning | |
Som tidigare nämnts har jag endast undersökt ett begränsat urval av Korsbetningenfynden. Jag har i första hand inriktat mig på föremål vilka är någorlunda väl bevarade. I någon mån har urvalet även varit beroende av föremålens åtkomlighet. Man har dock varit över förväntan tillmötesgående vid de olika institutioner jag vänt mig till och jag tycker mig ha anledning att betrakta mitt urval såsom någorlunda representativt för materialet i dess helhet. I analysen kommer följande föremål att behandlas.
1. Ringbrynjehuva med kranium, f.n. på Gotlands Fornsal. Inv. nr 175 30:A2.
2. Ringbrynjehuva med kranium, f.n. på Gotlands Fornsal. Inv. nr 18872 II Ba 1.
3. Ringbrynjehuva med kranium, SHM. Inv. nr 188 72:VI:7.
4. Ringbrynjehuva med kranium samt fragment av annan huva, SHM, båda med. Inv. nr 195 25:Lz6.
5. Delar av ringbrynjehuvor, SHM. Inv. nr III:2161 - 2165.
6. Ringbrynjehuva, från Korsbetningen, nu i Nationalmuseum, Köpenhamn. Thordemans beteckning B XVIII, Nationalmuseums inv. nr D 127 65.
7. Fragment av tom ringbrynjehuva, f.n. (1994) utställd i SHM. Inv. nr 193 25:Oö6.
8. Fragment av ringbrynjehuva, f.n. (1994) utställd i SHM. Inv. nr 195 25 Mö:2.
9. Ringbrynjehuva med kranium, f.n. (1994) utställd i SHM. Vid undersökningen kunde något Inv. nr ej upptäckas men huvan är avbildad i Thordeman, 1939 vol 1 s 104 och har där reg.nr VII:10.
10. Del av ringbrynjehuva f.n. (1994) utställd i SHM. Inv. nr 175 30:A43:517 (ev. 514).
13
Jag vill framhålla att när jag i mina analyser skriver ca framför ett uppgivet antal ringar eller rader av dylika, förstås därmed att antalet inte exakt kunnat urskiljas p.g.a. det undersökta objektets tillstånd. Avvikelserna torde emellertid vara så små, med hänsyn taget till materialets ursprungliga flexibilitet, att de saknar betydelse för huvans typologiska bestämning och bruksegenskaper. Vissa uttryck jag använt mig av torde behöva förklaras. På fig. 6 ser man tydligt vad jag kallat horisontella ringrader. Med "fria ringar" avses sådana som utgör den sista, avslutande ringraden t ex i ansiktsöppningens överkant eller den första i dess nederkant, således ringar som endast löper genom två andra ringar istället för som normalt genom fyra. Beträffande foderresterna så sammanträffade jag den 9/2 1994 med docent Margareta Nockert i SHM:s magasin. Tillsammans gick vi igenom några av de huvor och fragment där jag hittat textilrester. Mitt förmodande att det rörde sig om linne bekräftades och kompletterades med påpekandet att det var vävt i tuskaft. Försiktigtvis nämndes att man inte kategoriskt kan utesluta annat material men att linne var mest sannolikt. Huruvida det utgjort två lager med mellanliggande stoppning eller om det var delar av ett enkelt linnefoder sade hon sig ha svårt att avgöra. Några rester av stoppning, ej heller sömmar kunde påvisas. Min tolkning av vissa slingor av organiskt material som den dödes hår motsades ej, inte heller min uppfattning att ett fodrat fragment omslutit en underkäke (p.g.a. avtryck).
14
|
Innehållsförteckning | |
Text © 1995 Tommy Hellman
HTML-version Patrik Djurfeldt
Main Page